Upplysning om Global Historia - UGH
initiativ för information och folkbildning

29:E MAJ 2013
PÅ PROGRAMMET:

KVINNOMAKT
I GLOBALHISTORISK BELYSNING


En upp- och nervänd världskarta brukar ackompanjera nätverkets
möten. Anssi Suokko och Britta Eskils sätter upp den i fönstret,
belyst av dagsljuset från Kammakargatan och Adolf Fredriks kyrkogård.


Per Janse - en av initiativtagarna till nätverket - inledde mötet med en genomgång
över vad som hänt sen heldagen i november förra året. Nätverket växer och projekt
kring bl.a. global musik och livsåskådning har startat. Man följer forskningsutvecklingen
och har kunnat konstatera att globalhistorien ännu är ganska manlig.
Så ej kvällens evenemang och ordet gick till...


...Therese Rodin, religionsvetare från Uppsala, som forskat kring gudinnor och deras
ställning från tiden vid den skrivna historiens början i den sumeriska kulturen, för 4-5000 år sen.


Mesopotamia

Området - Mesopotamien - hyste den första civilisationen, i mening skriftspråk, rejäla
städer och stater m.m. Före 5000 års skriven historia fanns ungefär 5000 tidigare år av
jordbruk. Det finns källor som rör denna äldre tid, liksom andra lämningar,
som kan ge kunskap om sociala förhållanden, bl.a. om kvinnornas ställning
.


Att den förhistoriska tiden innebar en mer jämställd ordning var något många
hade på känn, t.ex. genom förekomsten av modergudinnor, men nu skulle
forskningen bringa klarhet.
Therese gav en ingående beskrivning och analys av hela det
pantheon av gudar och gudinnor som figurerade i denna del av världen.



Det var övervägande kvinnor i publiken, inte helt förvånande.


Ninhursag, sumerisk gudinna

I paraden av gudinnor, prästinnor och drottningar som
Ninhursag, Inana och Puabi tyckte sig Therese kunna se en kvinnomakt,
samt hur denna makt gradvis försköts till ett ökat inflytande för manliga gudar
och patriarkala föreställningar.



En rak fråga ställdes till Therese. Vad hon trodde om en starkare ställning för
kvinnan i denna del av världen? Var den kanske starkare, troligen eller
var det ett rakt Ja som var svaret.
Hon svarade troligen, men lutade åt Ja!

Den som vill läsa mer om underlaget för Thereses föredrag;
se hennes Power Point här.

Frågor och inlägg

En återkommande frågeställning gällde varför patriarkatet slog till med en sådan kraft och
inte sällan tog makten med ett sådant förakt och hat gentemot kvinnan.

På frågan om det funnits matriarkat passar forskningen. Det är bl.a. en fråga om definition.
Att arvslinjen gått via mödernet och att rätten till jord varit starkare för kvinnor,
behöver inte betyda att kvinnor hade hela makten.


Så var det den skrivna historiens tur, d.v.s. de senaste 5000 åren.


Detta är Lundahistorikern Stefan Amirells forskningsområde.
Annars har han mest varit i ropet som globalhistoriker mera i allmänhet.
Som redaktör för Historisk Tidskrift har han främjat debatten kring
vår huvudsakligen nationellt och västerländskt inriktade historieforskning
och förespråkat en mer global inriktning.



Hans egen forskning har varit inriktad på Sydostasiens sjövälden,
som ofta har haft starkt kvinnoinflytande och nu har han vidgat synfältet
och gett sig på förekomsten av kvinnliga ledare i alla delar av världen
och i alla tider, ett behändigt tema...


Stefan utgick från regentlängder som gjorts för alla tider och länder. Materialet är vanskligt att dra
alltför långtgående slutsatser ur, då antalet stater varierar i olika delar av världen och situationen
växlat vid olika tider. En försiktig beräkning ger upp till två procents kvinnliga ledare, ingen
imponerande jämställdhet. Under vissa tider och i några regioner har det varit bättre än annars; t.ex:

Sydöstasien under 14-1600-talen
Västra Indiska Oceanen på 1600- och 1700-talen
Söderhavet under 1700-1800 talen
Europa under 12-1700-talen


Platser utmed Indiska oceanen, med påtagligt politiskt
kvinnoinflytande genom historien.



I Sydostasien på 1600-talet, syns här kvinnliga ledargestalter under en elefantprocession,
på en samtida holländsk illustration.


Se Stefans Power Point presentation med underlag för anförandet


Har kvinnliga ledare genomsnittligt varit mindre krigiska i sin maktutövning än männen?
Det hävdas ibland och lika ofta anförs motsatsen. I senare tid var t.ex. varken Indira Gandhi
eller Margaret Thatcher några direkta mjukisar.



Med reservation för materialets otillräcklighet vad gäller säkra generella slutsatser,
menade Stefan att det fanns gott om exempel på smidiga kvinnliga ledare, som valt att
hellre arbeta med förhandlingar än krigsförklaringar. Ett exempel från vår egen
del av världen ärDrottning Margareta på 1300-talet.

Stefan visade exempel på kvinnliga ledare idag. Antalet förefaller växa och han tyckte
sig kunna ana något liknande, som det författaren Milan Kundera talar om gällande stärkandet
av demokratin i världen, nämligen en "krypande tendens".


Kan vi i den långa linjens perspektiv tänka oss en stärkt kvinnomakt (igen)?
Männens fysiska styrka är inte längre lika avgörande och vid skolor och universitet visar
kvinnor allt bättre resultat.
Only future will tell.


Talarna syntes upplivade av diskussionen, som nog var lite yvigare och djärvare än i
de akademiska seminarierummen. Stefan och Therese hade uppfyllt universitetens
tredje uppgift, den att informera utåt.

De fick en varm applåd och
var sin chokladask av arrangörerna med sig, att
mumsa på under resan hem eller på sina respektive universitetsorter.

Therese Rodins Power Point presentation
Stefan Amirells Power Point presentation

Intresserad av Genus i globalhistorisk belysning?
Mejla: info@globalhistoria.se